Lions roar

Jag har länge funderat på ett yrke som kritiker/recensent. Hade varit väldigt roligt. Jag vet ju dock att de flesta recensenter är insnöad på sina egna områden och de kan aldrig tänka utanför sina egna ramar. Det är ju egentligen en dålig personlighet att ha som recensent, säkert något jag själv skulle ha svårt för eftersom jag har ganska bestämda ramar. Men jag skulle i alla fall anstränga mig. Tror jag.
-
För några veckor sedan läste jag 2011 års absolut roligaste recension. Den lyder;
"Att det här är en skiva utan konstnärliga pretentioner behöver man bara kolla igenom låtlistan för att förstå. Som bonusspår finns Mange Makers låt "Fest hos Mange" finurligt ändrad till att handla om Anders Bagge. Slow Clap. I övrigt inga konstigheter, skivan är fylld av billigt producerade covers för folk som inte hör skillnad på ljud och musik men som gärna drar börs. Att det här är det sista vi hör från många av dessa idoler är en av få ljuspunkter. En annan är Molly som sjunger flawless som väntat. "Idol 2011" är förhoppningsvis sista upprepningen av ett långdraget internskämt signerat en musikbransch som redan borde dött skamdöden. Köp om du saknar lobotomicertifikat!"
-
Jag skrattade högt för mig själv. Sen gick jag runt på rosa moln och tänkte att jag någon dag också ska skriva så där brutalt bra recensioner på urkassa skivor.
-

Kommentarer
Postat av: row

http://instagr.am/p/gQhAo/

2012-01-11 @ 18:47:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0