Alicia var kung. Hon var tusen gånger bättre än jag trodde. Mina förväntningarna var typ en flygel och en Alicia som satt och spelade/sjöng lugna låtar. Men nej nej, det var full rulle. Hon dansade t.o.m.

Hennes dansare var ascoola och körsångarna var jätte bra. Åh, just det. Salem Al Fakir var förband. Yeay. Fast jag var typ den enda i hela hovet som visst vem han var. Rowena satt som ett frågetecken och hon bredvid mig frågade t.o.m om jag ens visste vem det var. Men hallå?? Vem vet inte vem Salem Al Fakir är, han är ju hur skön som helst.
"I wanna give you a good song...."

Vi shoppade iaf ganska mycket på lördagen också, en t-shirt och en tubtop. Roligt hade vi, fast vi började typ nästan bråka där nån gång runt tre, vi hade inte ätit lunch. Jag ville hitta en subway och Rowena ville också det till en början, men när vi frågat tre personer och typ alla trodde vi menade tunnelbanan ringde jag pappa och han fick leta upp på internet var det var. Då hade vi redan ringt en gång och han sa att det var på Norrlandsgatan, så vi var där, fast vi hittade det fortfarande inte. Så vi gav upp och gick in på Mcdonalds. Rowena fick sitta medan jag stod i kön och var fortfarande assugen på subway. Just när det var min tur att beställa ringer pappa och säger att han vet exakt var subway ligger, på kungsgatan 63, jag trodde såklart det var i närheten av norrlandsgatan, men i mitt face att det var, det låg vid drottningsgatan. Jag tog självmord och Rowena fick stå med mig i kön på Mcdonalds, vi sket i subway. Efter lunchen mådde vi lite bättre, men vi var hur trötta som helst. Så vi gick bara på en affär till sen tog vi tunnelbanan in till Slussen där Rowena skulle köpa en väska på monki, men vi gick upp på fel ställe så vi visste inte riktigt vart vi skulle gå, men duktig som jag är hittade jag. Och, tro det eller ej, men en subway låg där, mitt framför ögonen på oss. Jag tog mitt andra självmord då. Vi gick vidare med tunga steg, varför var vi tvungen att hittan en subway just då? Usch

Efter vi köpt väskan åkte vi tunnelbanan till hotellet och slängde oss utmattade på sängen. Det tog ungefär fem sekunder innan vi brast ut i gapskratt. Jag har ingen aning om vad vi skrattade åt, men vi skrattade.

Jag orkar inte skriva mer om sthlm. Eller jo om flygresan, det var inte kul å landa i Umeå när det var snöstorm, då ville jag bara tillbaka till Sthlm, där var det ju vår.

"and now I´m so cold, oh so cold, I´m sho sho shakin' sho shakin' ...."

xoxo