Paralyzed

Jag älskar konserter. Umeå Open är världens bästa festival, hehe som jag har varit på. Älskar känslan, trängseln och låtarna. Okej, jag kanske inte älskar trängseln, men det är lite coolt att känna den där enorma trycket när man står längst fram. Mando diao igår kväll var så underbart, helst med er också. Jag och Hanna som väntat i lite mer än ett år på att dom ska komma hit för vi missade amplified förra året. Gudars vad härligt det var när de spelade Long before rock´n´roll. Och att de småskrattade när vi skrek att de skulle spela den, de hörde oss, wiie.

The Perishers var inte de roligaste, de har ju typ ingen fartig låt. Visst Sway och vad den nu heter med pills var väl bra. Men sen kände man ju inte igen en enda. Lite småtråkigt faktiskt.
Men det mest tråkigaste var ju att Rowena var tvungen att fara. Egentligen skulle hon inte komma eftersom hon egentligen skulle vara i Taiwan, men sötisen kom ändå, fast hon var jätte sjuk med typ 39 graders feber och så hade hon spytt, fast bara för att hon flygit i 14h eller mer. Ååh det var jätte roligt att träffa henne, men samtidigt fick hon ingen kram eftersom jag inte vill bli smittad. Jag är lite av en hypokontriker, eller hur det nu stavas. Men sen blev hon jätte trött av att stå, så hon for hem igen bara efter några låtar av The persihers, fast ganska smart drag ändå, hon hade nog svimmat när mando kom in. Det blev inte nådiga trycket då alltså. Borde ringa henne nu och kolla hur det är. Ska göra det efter jag skrivit klart.

Det coolaste som hände idag var när jag gick på stan med mamma och pappa när Adam Tensta helt plötsligt kommer gående mot mig. Hehe, han tittade jätte mycket på mig, men det var lite av en "känn inte igen mig, känn inte igen mig" blick jag fick. Äsch, det kvittar, han tittade på mig. Wiie.. Inte för att jag är ett Adam Tensta fan, men jag har iaf sett han nu, kändis som kändis säger jag bara.

Nu ska jag fixa fridas kompis present eftersom frida duschar och inte hinner göra det innan hon kommer. Det är väl därför lillasyskon finns till, vad vet jag.

xoxo


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0