Home is where your heart is

Jag kom hem från stugan i måndags och sen dess har jag bott hos systeryster. Väldigt mysigt men sjuukaste varmt på nätterna. Jag fattar inte hur hon överlever när det är bra väder, som ikväll, det kommer vara hundra grader varmt inne hos henne. Gosh.

Så vad gjorde jag i stugan då? Jag fick psykbryt pågrund av vädret, uttråkning och brist på godsaker. Jag skojjar inte den här gången, jag fick ett riktigt psykbryt som borde ha gjort så att jag hamnade på psykhem. Det var helt crazy. Först och främst började det klia i hela kroppen och jag kunde inte sitta still så jag började typ dampklappa händerna och stampa med fötterna tills mamma sa till och då slutade jag. Men så blev det ännu värre och så kom bristningen, jag började gapskratta samtidigt som jag grät. Jag kunde inte sluta. Jag låg där i soffan och skrattgrät medan släkten tittade på. Det var INTE normalt. Men sen så tog pappa med mig ut på en promenad och så följde syster med. Sen fick jag den briljanta idéen att jag skulle bära min syster på ryggen för att bli extra trött och göra mig av på all extra energin. Så jag bar runt på henne tills jag nästan ramlade omkull och hon nöp tag i mitt armfläsk så jag har fetaste blåmärkena nu. Trevligt trevligt.

Ja och så har jag träffat mina tremeningar som jag aldrig träffar nuförtiden. Förrut var vi hur tajta som helst och jag såg dom som mina mycket nära kusiner men sen så blev vi äldre och så slutade dom komma på alla släktträffar eller födelsedagar så jag träffade dom aldrig. Nu när jag äntligen fick se dom igen ville jag ju prata med dom men tror ni att dom ville det då? Nej, dom satte sig på andra sidan långbordet och pratade bara med varandra och sen for dom hem. Tråkmånsar. Jag blev oerhört besviken.



Jag bjuder på två bilder som jag tog när jag hälsade på hos SannaR förra veckan.





" Over you?
I'm never over you! "

Shibby

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0