Naive
Hur många gånger har jag inte haft just den låten som rubrik? Säkert över 5 gånger. Dock slumpades den fram idag eftersom min urtråkiga dag har gjort att jag är på skithumör och då orkade jag inte leta fram någon låt och så slumpade jag den på ipoden och så fick det bli den.
Jag hatar verkligen de dagar man verkligen verkligen vill göra något men kan inte för alla som man vill hitta på något med bor för långt borta eller hade redan planerat något. Jag har sån SJUKT lust att göra något så det känns som om jag har abstinens eller något. Jag vill samla ihop ett gäng och spela brännboll. Det skulle vara så himla roligt och det roliga med att jag vill göra just det är att det aldrig skulle gå eftersom jag inte känner så mycket folk som bor inne i stan vilket betyder att en brännbollskväll måste planeras ungefär en månad innan den kan hända om jag vill att det ska komma folk utanför stan.
Jag kan berätta om min hypokondri bara för att ha något att skriva om. Jo så här är det. Jag läste nämligen i tidningen om hjärnblödningar och så har jag ju sett på greys om sånt skit också. Min skräck är då att man kan leva med en blödning i hjärnan utan att veta det och så helt plötsligt en dag kan den spricka och då dör man eller får seriösa problem med balans eller tal. Så vet ni vad jag har nu? Jo, jag har kronisk huvudvärk som jag tolkar som en hjärnblödning. Jag orkar inte, jag är seriöst lika rädd som den där tjejen i greys som fick lov att äta bajs. Dock tänker jag egentligen aldrig på sjukdomar och sånt när jag gör saker. Det är bara när jag sitter stilla i min ensamhet och tråkar mig som jobbiga sjukdomstankar ploppar upp. Jag måste börja ha ett hektiskt liv med massor av planer non-stop. Vilket aldrig kommer hända....
Igår var roligt. Helst promenaden hem till Idil och så spelet som nästan spårade. Jag och Idil bytte nämligen skor under kvällen för hon hade så ont i fötterna och då fick jag gå hem till henne i typ 10cm höga klackar (jag överdriver säkert på klacklängden men det kändes som om de var så höga) medan hon gick med mina väldigt komfortabla converseskor. Så jag fick mig en riktig träning där jag samtidigt fick groteskt ont i fötterna. Men skorna var mycket mycket fina, och promenaden var mycket trevlig. Sånt gillar jag. Kvällspromenader..
Sen spelet då, som såklart var sanning och konsekvens, jag skyller på mitt hyperhumör och att Mikaela hade med sig spelet. Iaf så kan man ha mycket roligt ibland. Vi slickade grädde från varandra, tittade på när en kille blev avklädd, två stycken bytte kläder, en tumme blev avsugen, en mage blev slickad och hade helt sjukt roligt åt misstolkningar.
Det var roligt att träffa nytt folk, det händer faktiskt inte så ofta i mitt väldigt rutinmässiga liv.
Nu ska jag gå ner och hetsäta godis och tycka synd om mig själv
Jag hatar verkligen de dagar man verkligen verkligen vill göra något men kan inte för alla som man vill hitta på något med bor för långt borta eller hade redan planerat något. Jag har sån SJUKT lust att göra något så det känns som om jag har abstinens eller något. Jag vill samla ihop ett gäng och spela brännboll. Det skulle vara så himla roligt och det roliga med att jag vill göra just det är att det aldrig skulle gå eftersom jag inte känner så mycket folk som bor inne i stan vilket betyder att en brännbollskväll måste planeras ungefär en månad innan den kan hända om jag vill att det ska komma folk utanför stan.
Jag kan berätta om min hypokondri bara för att ha något att skriva om. Jo så här är det. Jag läste nämligen i tidningen om hjärnblödningar och så har jag ju sett på greys om sånt skit också. Min skräck är då att man kan leva med en blödning i hjärnan utan att veta det och så helt plötsligt en dag kan den spricka och då dör man eller får seriösa problem med balans eller tal. Så vet ni vad jag har nu? Jo, jag har kronisk huvudvärk som jag tolkar som en hjärnblödning. Jag orkar inte, jag är seriöst lika rädd som den där tjejen i greys som fick lov att äta bajs. Dock tänker jag egentligen aldrig på sjukdomar och sånt när jag gör saker. Det är bara när jag sitter stilla i min ensamhet och tråkar mig som jobbiga sjukdomstankar ploppar upp. Jag måste börja ha ett hektiskt liv med massor av planer non-stop. Vilket aldrig kommer hända....
Igår var roligt. Helst promenaden hem till Idil och så spelet som nästan spårade. Jag och Idil bytte nämligen skor under kvällen för hon hade så ont i fötterna och då fick jag gå hem till henne i typ 10cm höga klackar (jag överdriver säkert på klacklängden men det kändes som om de var så höga) medan hon gick med mina väldigt komfortabla converseskor. Så jag fick mig en riktig träning där jag samtidigt fick groteskt ont i fötterna. Men skorna var mycket mycket fina, och promenaden var mycket trevlig. Sånt gillar jag. Kvällspromenader..
Sen spelet då, som såklart var sanning och konsekvens, jag skyller på mitt hyperhumör och att Mikaela hade med sig spelet. Iaf så kan man ha mycket roligt ibland. Vi slickade grädde från varandra, tittade på när en kille blev avklädd, två stycken bytte kläder, en tumme blev avsugen, en mage blev slickad och hade helt sjukt roligt åt misstolkningar.
Det var roligt att träffa nytt folk, det händer faktiskt inte så ofta i mitt väldigt rutinmässiga liv.
Nu ska jag gå ner och hetsäta godis och tycka synd om mig själv
Kommentarer
Postat av: vicky
haha kvällen blev rolig :D x) Vi måste hitta på nått snart!
Trackback