"Har ni den här skon i 37?"

De sträcker fram en sko och jag tar den för att kolla i datorn. För säkerhetsskull kollar jag alltid i skon vad det är för storlek. Dra mig baklänges, det var ju en 37:a. Jag lite smått förvirrad;

"Ja, det här är 37:an."

Kunden tittar dumt på mig.

"Ja, men har ni två stycken av den?"

"Självklart"

Sen går jag bak på lagret och undrar om kunden aldrig tidigare köpt skor i Sverige. Om skon står ute i butiken, en högersko, i rätt storlek så finns vänsterskon till 99.9 % säkerhet på lagret. Den där mini mini chansen att den inte finns beror på att ibland så har man helt enkelt tappat bort den! Det händer sällan vill jag lova, inte för att det aldrig hänt. Men väldigt sällan!!!

Den där frågan är väldigt vilseledande också, för jag antar ju att 37:an inte alls fanns i butiken så jag är ju som redan inställd på att säga att den inte finns. Ibland säger jag till och med, utan att kolla i datorn, att alla storlekar står ute. Liksom, vad gör kunden då? Erkänner att han ställt en helt efterbliven fråga och sträcker fram skon med rätt storlek. Jag är på riktigt förvirrad. Kanske råkar man bara ställa fel fråga, man vill egentligen säga;

"Kan jag få prova båda av den här skon?"

För låt oss erkänna, det är ju förbannat lätt att blanda ihop den frågan med;

"Har ni den här skon i 37?"

-