Coelophysis
Varje gång jag läser en exceptionellt bra bok, eller dikt, eller mening, eller vad f*n som helst som innehåller lite ord, så vill jag bli författare, krönikör, journalist eller vem f*n som helst som jobbar med ord. Tänk om man hade en riktigt bra pseudonym. Typ Brontë systrarna. Då kunde man bara ösa ur sig allt, anonymt. Tänk att ha det ordförrådet! Kunna använda svåra ord som abalienera eller kamé. Kunna få till den där meningen så det liksom blir en "whopaa" på slutet. Att få folk att tänka "Fy farao vad klockrent." Jag kanske vill bli Sveriges Carrie Bradshaw. Skriva om sex och staden. Köpa en anteckningsbok och börja sitta på kaféer och skriva av folks konversationer för att hitta något roligt att skriva om. Skapa den där karaktären som Harry Potter eller Bella Swan och bli känd. Få vara med och förverkliga boken till en film. Drömmen. Drömmen med stort D kanske? Mmm.. Tål att tänkas på.
-
Annars så hade jag så förbannat roligt igår. Jag tror att sådana där kvällar behövs ibland. Sådana där kvällar då man stannar upp, tittar sig omkring, tar en klunk vin och tänker "Känner jag någon här inne?", Svar = Nej. Nu kör vi.
Kommentarer
Postat av: muminmamman
Du är redan Carrie x 4. Jag älskar dina texter. Har du diktat? Vill så gärna få ett smakprov. Kanske är de melankoliska? Oftast hade de största diktarna väldigt djupa själar som alltid funderade på vad de skulle bli. Känns det igen? Ta tag i din dröm skriv lite text och skicka iväg överallt.
Trackback