Är det bara jag som tycker det är lite, lite irriterande att det alltid blir soligt och bra väder på kvällen? Sådär vid 18-tiden då jävlar blir det sommar. Idag är det dock fortfarande ganska kallt.. Men om man sitter inne och tittar ut så ser det i alla fall ut som sommar.. Jag tycker vi ska få ha lite mer sommar mitt på dan också. På morgonen också. Så man kan ha barbent och fina klänningar och kjolar på sig. Det skulle göra mig så himla GLAD. Jag är på väldigt bra humör nu förtiden men ändå. Fan vad trevligt det skulle vara.

-

Ikväll hade jag i alla fall tänkt berätta lite mer om mina bakslag. Igår hade jag en riktigt dålig dag. Jag blev röd av ALLT jag sa. När jag pratade med familjen.. Då förstår ni ungefär på vilken nivå det här ligger på. Så himla sjukt. Vi typ pratade om mat och jag blev illröd. Inte friskt nånstans. Som tur är låtsas de som ingenting för liksom, vad ska jag göra? På kvällen fick vi besök av gamla bekanta och varje gång jag skulle svara på frågor eller i överhuvudtaget säga något så blev jag röd. Blev less. Idag i butiken så kom det in en ÄCKLIGT snygg kille och jag kände att jag blev röd innan jag ens hade hunnit säga "Hej, kan jag hjälpa dig med något?". Usch. Pinsamt. Ond cirkel igång. Var röd ett bra tag efter det. Sen hade jag några besserwisser-moments idag som jag inte är stolt över. Så himla onödigt. Eller.. Det var inte besserwisser utan mer, vad heter det? Typ översittaraktigt. Jag pallar inte mig själv ibland. Jag hoppas verkligen inte att folk tänker på hur eller vad jag säger allt för ofta. Jag kommer ju alltid ihåg allt jag sagt så det liksom spelas på repeat i mitt huvud tills jag har bestämt mig för att jag nog inte kan prata alls med den där personen igen för med det tonläget jag sa det så förstördes ju all självförtroende den människan hade... Typ. Sen visar det sig att personen i fråga aldrig ens reagerat. Ni hör ju hur sjukt självupptagen jag låter.. Är.. Haha. Fast, jag sätter aldrig mig själv i bra situationer så jag vet inte, jag blir ju i alla fall inte självgod. Förstör snarare för mig själv. För några dagar sen så fick jag frågan vad jag var bra på. En uppriktig fråga som inte ville sätta mig i skiten utan mer ville veta. Ni vet? Det var hemskt. Jag kan inte komma på vettiga saker då. Men jag tycker ändå man ska tycka att man är bra på saker och att man ska va stolt över saker man är bra på. Det är inte att vara självgod eller egocentrisk utan bara nöjd med sig själv. Vore fett. 

-

Jag jobbar på det!

Saker jag gjort som jag är stolt över och som visar att jag faktiskt gjort framsteg;
1. Haft en inflyttningsfest. Och det här kanske låter helt sjukt konstigt för vissa. Liksom, är det jobbigt att ha en fest? Det är jävligt jobbigt. Jag hade sån fruktansvärd ångest dagarna innan och på dagen D. Jag tänkte att det skulle bli otroligt jobbigt med massor av pinsamma tystnader etc. Det blev i och försig lite tyst ibland men det löste sig allt eftersom tiden gick och folk fick i sig lite alkohol. Jag tycker ändå det var en lyckad kväll. 

2. Bjöd alla som jag ville bjuda på inflyttningsfesten trots att vi kanske inte är sådär jättenära vänner. Jag är glad att många av dem kom. 

3. Jag åkte iväg på en förfest där jag bara kände en person. Det visade sig att på denna förfest var det endast killar. Och jag. Det var helt galet roligt. Har nog aldrig varit på en förfest med så trevliga människor och så bra stämning. Väldigt roligt. Det kom en tjej tillslut också. Så helt ensam var jag inte. 

.. Nu kom jag inte på något mer. Konstigt kan man tycka att allt innehöll någon form av fest och alkohol. Men whatever, man måste börja någonstans. 

-

Jag är sjuk också. Jag HATAR att va sjuk. Det är svindrygt. Jag är så fruktansvärt uttråkad. Bläää. 

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för den extrema förseningen med del 3. Jag har flyttat och med det uppstod det problem. Massor av problem. Skit-T3 kan vi kalla dem, vägrade hjälpa för att få igång internet. Det var fel på MIN router, det var fel på MIN jävla sladd och det var fel på routern igen osv osv osv. Tills Far Rar dampade sönder och skrämde livet ur dem och de kom hit en tekniker och fixade skiten. Vi kan ju säga så mycket som att det var fel hos dem! Jag tänker kräva en gratis månad. Typ.

-

Anyway. Del 3 som jag har haft planerad hur länge som helst lyder: Bakslag!

Jag jobbar ju som sagt mest på det här med att sluta bli pionröd och "Om jag har bestämt mig för att inte bli röd så BLIR jag inte röd" tänket funkar nästan i alla situationer nu. Jag är ISKALL. RIktigt stolt över mig själv. Meeeeen hittills har jag haft lite väl många bakslag. Inte okej. Som till exempel när jag var på middag med min kusin och hennes vänner när de hade ett stopp i Umeå under deras Sverigeresa och jag hade inte sagt så många ord under middagen när min kusin plötsligt slänger in att jag borde berätta om min dröm jag hade haft. Klart jag kunde, den var relevant i samtalsämnet. Men JÄVLAR vad röd jag blev. Av ingen som helst anledning. Varför? Varför? Varför? Kan någon svara mig det? Sjukligt irriterande och pinsamt. Blääää. Har haft flera gånger på jobbet nu också då jag blivit onödigt röd och det är bara så fruktansvärt irriterande. Men jag tänker inte ge upp. Jag SKA sluta bli röd. 

Jag har också fått kämpa riktigt hårt med besserwisser skiten jag håller på med. Helst när det kommer till att rätta folk. Jag har dock ett bra jobb där jag får höra många konstiga uttal etc och då får träna på att hålla käft. Men om det är något jag måste tänka på så är det att sluta låta så förbannat nedlåtande när jag rättar folk. Jag säger ju för fan lika ofta fel som alla andra. Nu får det va slut på sånt trams.