Tack vilka fina kommentarer! Det värmde

-

Så nu har jag alltså levt med min nya växa-som-person-utmaning i tre hela dagar. Det jag kommit längst med är att inte bli pionröd. Det är lite Lotta på Bråkmakargatan-tänk över min taktik där. "Om jag har bestämt mig för att inte ta den, så TAR jag den inte" fast "Om jag har bestämt mig för att inte bli röd så BLIR jag inte röd". Jag fick mig en riktig utmaning i tisdags, eller egentligen två riktiga utmaningar då det uppstod två situationer som jag vanligtvis hade blivit extremt röd i. Den första var på jobbet då en EXTREMT snygg kille kom in och liksom borrade fast blicken i mina ögon och frågade en fråga. Jag tänkte "Nu, snart kommer det hetta till så kommer jag stå här som en riktigt fjant med illrött ansikte" men så stålsatte jag mig och spelade iskall och svarade bara enkelt på frågan. Herregud. Vad var det för sak? Gick ju hur fint som helst. Var helt skakis efteråt. Killen var ju tagen från en fucking modellkatalog. Dreggel. 

Situation två kom då jag stod i kassan på Monki och tjejen som jobbade där började snacka om plagget jag köpte och typ att det har gått som smör i solsken och jag kände att fan vad trevlig hon var då, nu ska jag prata tillbaka och inte bara stå här som ett fån och le. Så jag snackade på och tänkte att "Skit nu blir jag snart sådär röd i ansiktet igen" men ICKET. "Om jag har bestämt mig för att inte bli röd så BLIR jag inte röd" är ju en riktig vinnar taktik. Love it. Har trots mina vinster haft lite set-backs men det är sånt man får leva med. Kan ju inte bli av med mina faults redan efter tre dagar. 

-

To be continued.. 

Jag har bestämt mig för att försöka bli mer så som jag vill bli. Eller, jag SKA bli så som jag vill vara. Vara den där personen som JAG vill vara. När jag kom hem från min utlandsvistelse så kände jag mig som en ny människa. Jag var Fanny 2.0 om man så vill. Jag var inte lika blyg, jag visste att jag kunde om jag ville och så vidare. Men så gick tiden och Umeå åt upp mig igen. Jag blev Fanny 1.0 igen. Jag fick tillbaka all min dåliga självkänsla, jag blev återigen extremt blyg och jag började känna mig extremt osäker i alldeles för många situationer. Så imorse när jag skulle börja mitt nya liv med morgonträning så fick jag en uppenbarelse. Or not. Men jag blev fan less på mig själv. Så NU, nu jävlar ska jag ändra mig. Det här har jag dock tänkt flertaligt gånger och inget har skett. Varför? kan man fråga sig. Jag kom då på den briljanta idén att utelämna mig här. Så jag liksom har vittnen och någonstans att skriva ner mina misslyckanden eller framgångar. Vad vet jag. Jag kände att jag bara behövde ett ställe där jag fick lite push ifrån. Även om ingen säger något, så ser jag ju att folk ibland läser. Såååå.. Nu jävlar ska här avslöjas saker om mina innersta tankar. *Host* överdrivning. Jag vill ju fortfarande ha ett privatliv. Men, äsch, ni fattar.

-

Så här kommer då punkterna jag vill förändra:

1. Jag vill sluta bli pionröd varje gång jag blir generad. Jag är ÖVERTYGAD om att det går att träna bort för jag har inte haft så här hela mitt liv. Det är ny jävla skitsak jag har börjat med. Det här med att bli röd i ansikten. WHY? Så här ska slutas upp med det. Hur, undrar ni nu? Jo, jag har en väldigt god vän till mig som sa att hon haft samma problem men jobbat bort det genom att hela tiden göra saker hon visste hon skulle bli generad av men ville göra.. Så hon liksom utsatte sig för jobbiga situationer. Sa saker hon ville säga fast det blev jobbigt. Vad vet jag. Here goes i alla fall. 

2. Sluta bry mig om vad andra tänker om mig. Vem fa-an tänker på mig liksom? Om du inte gillar det du ser så behöver du fan inte titta. Eller nått i den stilen.

3. Sluta vara en besserwisser. Sluta rätta folk när det inte behövs och sluta säga arroganta saker. Det här kan bli svårt. Men jag stör mig själv på den här punkten. Så jag ska sluta.

4. Försöka bli lite mer impulsiv. 

5. Bli mer framåt. Vara den personen jag vet att jag är. Pratglad och obrydd!

-

Vi börjar så. Sen ser vi vad som händer. Tack för att ni läser detta... 

 

Nu är jag officiellt 22 år gammal. Så jag tänkte att jag skulle skriva 22 saker om mig själv. Bara för att få skriva något. Jag är sjukligt skrivsugen! So bear with me..

1. Min favoritfärg är svart. (Tolkas på valfritt sätt)

2. Jag är tokigt intresserad av språk.

3. När jag får bada är jag lycklig. (I hav/sjöar etc)

4. Jag äger alldeles för många skor för att jag ska hinna använda alla.

5. Om jag fick välja en superhjältekraft skulle jag välja teleportering.

6. Jag ÄLSKAR att läsa.

7. Intelligens är sexigt.

8. Lider fortfarande av telefonfobi.

9. Jag tänker för fort för att min mun ska hinna med så ofta stammar jag och snubblar över ord när jag ska berätta något.

10. Jag blir fruktansvärt lätt generad.

11. Att handla mat är bland det tråkigaste jag vet.

12. Att laga mat är bland det tråkigaste jag vet.

13. Att äta mat är bland det bästa jag vet.

14. Om någon bjuder på godis och inte köpt choklad tycker jag oftast att det är fruktansvärt ovärt.

15. Önskar att jag vara superduper bra på något. Jag är istället medioker på det mesta.

16. Jag är jobbigt blyg i nya sammanhang.

17. Älskar att prata med nya människor.. Om dom är mindre blyga än mig det vill säga!

18. Är pinsamt dålig på artighetsfraser - dom blandas ihop av mig och passar oftast inte in i sammanhanget..

19. Att hitta bra ny musik kan göra mig löjligt lycklig.

20. Jag har fruktansvärt lätt att gråta. I glada och ledsna situationer.

21. Jag sitter inne på många väldigt märkliga fobier. 

22. Jag har firat fler födelsedagar utomlands än jag har hemma.

-

Tack och hej! 

Jag var precis ute och sprang i regnet. Helt underbart löparväder! Men, jag har ju som eventuellt skrivit tidigare, problem med mina ögon. Jag har inget synfel, ser lika skarpt som en hök eller vilken fågel som nu passar in i det där ordspråket. Jag är dock otroligt känslig mot ljus och vind. Så nu när jag sprang så rann det konstant tårar ur höger öga. Väldigt irriterande. Eftersom jag varit på stan innan så hade jag såklart mascara på mig.. Ja, vi kan ju säga att en emo hade varit otroligt avundsjuk på min sminkning när jag väl kom hem. Hemskheter. Måste börja komma ihåg att tvätta bort sminket innan jag far ut och tränar. 

-

Ikväll blir det Tisdags-rex för första gången någonsin för mig. Dåligt val av tisdag kan man tycka. Men man får göra det bästa av situationen helt enkelt. Untz, untz och grejs.

-

 

Så jag gav det ett försök. Det här med power-kvinnor i musikvärlden. Ni vet, Beyonce? Ja, hon är ju relativt känd. Jag lyssnade på hennes skiva, den som heter 4, i ungefär fyra minuter. Det är just och pass en låt. Mmm.. Sen fick det va nog. Det var inte dåligt. Det var inte det. Det var bara inte min genre. Varför jag lyssnade på Beyonce? Jo, det ska jag berätta för er. Det är nämligen så att jag läste ett kort, kort inlägg idag på tumblr, om folk som mig. Som liksom har ganska starka och kanske brutala åsikter vad gäller musik och film och sådant där kulturellt. Och som liksom tycker att sånt där mainstream det är fan inte okej att lyssna på. Eller, jag tycker man får lyssna på precis vad som helst. Men mina åsikter kan ibland framstå som om man är helt pantad om man lyssnar på sånt. Så jag läste alltså ett inlägg där det stod "We've all listened to embarrasing music so stop lying and shut the fuck up, you're no better than the rest of us." Det fick mig i alla fall att tänka på att jag kan framstå som en person som tror att jag är bättre än andra på musik och vad som ska lyssnas på för att man ska vara "cool" inom musikvärlden. Så är det verkligen inte. Jag ÄLSKADE Britney Spears när jag var liten. Totalt grät varje gång hon släppte nya singlar och skivor och ja, jag har fortfarande kvar alla skivorna. Jag lyssnade mycket på Spice Girls också. Och Aqua och sådant där annat som man (jag) inte lyssnar på idag. Jag gillade Simple Plan och Sum 41 och dom där andra fjortispunkbanden som fanns förut, finns fortfarande? Jag vet inte. I alla fall. Det jag vill säga är typ att jag försöker bättra mig. Musik är till för att lyssnas på och man får lyssna på vad fan man vill. Jag bryr mig inte om vad andra lyssnar på och jag lyssnar på det jag tycker är bra för att JAG tycker det är bra. Punkt. 

-

Sen kan jag ju inte påstå att jag hittar all musik helt av mig själv och att jag inte påverkas av vad människor jag umgås med lyssnar på, det kan jag inte. Jag påverkas sjukt mycket av min omgivning. Så, kan avsluta detta übertråkiga inlägg med att säga tack till alla er som någon gång hjälpt mig hitta artister/band som jag idag älskar. Tack!

Jag kollar mejlen ungefär var femte minut. 

Jag vill veta om jag klarat engelskan. 

Väntar på betyg från tre tentor. 

Vet att det är meningslöst att kolla mejlen på helgen men kan inte låta bli.

-

Såg precis en väldigt visuellt vacker film. Vet inte vad jag tyckte om den rent underhållningsmässigt. Jag fick lite ont i magen. Fast den handlade om kärlek.. Kanske slog den lite väl nära hem. Men i alla fall så gillade jag musiken helt enormt mycket. Ofta är det, det som kan avgöra en hel film för mig. Har ni sett It's kind of a funny story? Den är väldigt speciell, men ändå bra, men musiken, den, den är magisk. Gjorde hela filmen för mig. Samma sak med en scen ur Garden State.. När The Shins spelas.. Rysningar varje gång. I alla fall så spelades en kort, kort snutt från Tallest Man on Earths låt The Wild Hunt i filmen jag såg nu. Jag dog lite. Brutalt bra. 

-

Det är något jag skulle kunna jobba som. Musikläggare! Vore grymt. 

 

Jag vet att jag skriver det här ofta.. Det kanske är tjatigt... Jag vet inte.. Men who gives a damn? Det är sommar och det är sol och jag är freakin' HAPPYYYYYYY. 

-

Saker jag gjort idag; 

1. Visat lägenheten för potentiella hyresgäster

2. Solat

3... Ja, nu sitter jag här så det kanske räknas som nr 3?

Anywho, min älskade bästaste vackraste systeryster tog examen igår från Universitetet. Hon är alltså utexaminerad civilekonom. Det ni! Jag är så stolt att jag skulle kunna spricka. Igår var en helt underbar dag med diplomering och middag och det var väldigt väldigt fint gjort alltihopa. Jag hade en klump i halsen konstant och det liksom stockade sig när jag skulle prata och jag hade en tår i ögat hela kvällen. Sen dansade jag, mamma, pappa och systeryster till Riff Raff Ruff när de spelade. Då, då var jag kanske ungefär lika lycklig som systeryster. Jag kunde inte sluta le och vara så där förbannat dumt lycklig över att jag har universums bästa familj. Jag ville gråta men det hade förstört ögonblicket så istället log jag bara fånigt stort. Sen gick jag hem barfota mellan mamma och pappa och vi pratade om hur jävla UNDERBAR vår favorit-Frida är och hur sjukt jävla BRA hon gjort dessa fyra år. Och nu, nu börjar hennes liv på riktigt. 

Jag har haft så väldigt många inlägg på gång sen sist jag skrev.. Men så har annat kommit emellan och jag har totalt glömt bort vad jag skulle skriva. Vet dock att jag hade planerat ett inlägg om hur jobbig en dag kan bli av att man råkar ta på sig en väldigt obekväm BH... Men det slipper ni läsa om. 

-

Imorgon har jag min sista svåra tenta.. På onsdag har jag min sista tenta. Sen har jag förhoppningsvis klarat av hela Engelskakursen utan U:n, vore fett skönt. Har jag sagt att jag klarat Matten? Ifall jag inte gjort det så vet ni nu i alla fall. Klarade alla tentorna och nu hoppas jag på att komma in på ekonomilinjen.. Hatar dock att jag är i en urvalsgrupp.. Känns lite smutsigt typ! Haha

-

Oj, nu lät ju det där sjukt taskigt mot alla andra som också är i urvalsgrupper. Det är fan vanligt. Jag menar bara att jag själv tycker att jag inte borde vara i en urvalsgrupp om jag bara hade varit smartare under gymnasietiden. Jag bryr mig inte om ifall andra är i urvalsgrupper eller ej. Endast egocentriska tankar kring det här, här!

-