I leave you 'cause i don't care

Ibland kan det vara så otroligt rogivande och underhållande att rensa en extern hårddisk. Det låter kanske inte så där överdrivet roligt, men jag tycker att det är det. Ungefär som att städa men tusen gånger roligare och lättare. Ordna till mapparna och rensa bort gammalt skräp. Åh, helt underbart. Lika roligt som att göra låtlistor på spotify. Det var dock längesedan jag la ner någon avsevärd tid på det.
-
På tal om inget så har vi här hemma ett musiksystem som heter sonos. Helt perfekt och enkelt och nästintill sladdlöst. Med sonos så använder du datorn eller ipaden eller iphonen för att starta och lyssna på musik. Det innebär alltså att man måste ladda hem en app till telefonen. Jag har, i snart ett års tid letat ihjäl mig efter shuffle knappen på den här appen. Jag har varit alldeles för självgod för att kunna googla skiten så jag har tryckt och dragit och hållit inne knappar extra länge men inget har fungerat. Ni kan förstå min frustration när en av de mest irriterande sakerna jag vet är att lyssna på skivor rakt upp och ner. Ologiskt men så är det. Så jag vill alltid shuffla. Jävla shuffelknapp. Den finns på datorn väl synlig så jag har aldrig förståt meningen med att den typ inte existerar på telefonen. Igår upptäckte jag den av en slump. Den fanns på det ungefär mest ologiska stället. Nämligen EJ SYNLIG. Man var tvungen att trycka på skärmen, precis under "spelar nu" och skivbilden. Det finns alltså inget runt omkring som indikerar att den skulle kunna befinna sig där. Den bara är där! Jag brann av. Fast sen blev jag ju såklart överlycklig för att jag hittat den. Så här ska shufflas!!
-

Ingenting stort

Jag har inte riktigt varit ärlig här på bloggen den senaste tiden, inte för att jag någonsin är ärlig, men jag menar att jag inte skrivit rakt ut vad jag hållit på med under de senaste 2,5 månaderna. I slutet av november sökte jag jobb hos fritidsresor som reseledare, närmare bestämt guide. Jag hade verkligen jobbat hårt på mitt personliga brev eftersom det oftast är det man faller på så jag var sjukt nöjd när jag skickade in det.
-
Efter ungefär två veckor fick jag svar att jag tagit mig vidare i uttagningen. Det innebar att jag skulle svara på frågor om hur jag är som person i ett personlighetstest som gjordes över internet. Detta prov var inte tidsatt men bestod av helt sjuka scenarior som var irriterande svåra att svara på. Fick mig några skratt så det var ändå väldigt roligt. Sen tror jag det tog kanske en vecka tills jag fick svar att jag tagit mig vidare ännu en gång. Vilket än en gång innebar ett personlighetstest, fast den här gången på engelska och tidsatt. Man hade 30min att svara på 120 frågor. Så ni kan ju räkna ut själva ungefär hur många sekunder man hade på sig per fråga. Det tål att berättas att det var riktigt svår och facklig engelska. Måste tillägga att det kändes som jag tagit mig igenom ett riktigt mördarpass efter det här, min puls låg på 200slag/min.. Ungefär.
-
Sen tog det nog upp emot en månad tills de hörde av sig igen, då var det dags för en telefonintervju. Jag som har sådan extrem telefonfobi hade panik. Men jag tog mod till mig och ringde upp. Måste säga att jag var sådär lagom skakis de första frågorna. Den här gången var det mer om skolan och om jobb osv. Vi pratade i tio minuter på svenska och i tio minuter på engelska. Chocken när kvinnan på andra sidan helt plötsligt pratade engelska, men jag fann mig ändå hyffsat fort. Hon hade ju faktiskt förvarnat. När det var över var jag dock helt övertygad om att jag skulle få ett nej. Men, bara fyra dagar senare fick jag svar om att jag skulle få komma på rekryteringsdag. Nu kan jag tillägga att jag vid den här tidpunkten började fundera starkt på om påfrestningen från hela den här rekrytering ändå inte var för jobbig för att fortsätta med. Jag gick konstant runt och var nervös och jag kunde inte koncentrera mig på något! Men hade jag kommit så långt som till en rekryteringsdag så var jag ju banne mig tvungen att åka ner till Stockholm.
-
Så, jag åkte dit. Skulle vara på huvudkontoret 09:30, jag kom inspringades i ett rum fullt av andra sökande 09:29. Lagomt svettig och nervös satte jag mig ned på min stol. Sen började dagen som jag inte kan kalla för annat än ren utmaning. Efter att ha pratat engelska inför allihopa, haft två grupparbeten och gjort en intervju på ca 30min så var jag så galet trött. Hade spänningshuvudvärk och ont i leder. Men jag hade också haft riktigt, riktigt roligt. Fått träffa underbara människor och vekligen fått känna suget efter att få fara iväg och jobba med alla andra glada. Nu började väntandet..
-
Den 13/2 fick jag besked. Jag fick jobbet, ingenting stort sådär, bara att lilla jag fick ett jobb som 1600 pers sökt.
Ber om ursäkt för ett långt inlägg, men kändes som om det var på tiden att jag slutade skriva i koder...

Tell her she's the light of the world

Kan Winhill/Losehill bara släppa sin skiva på spotify NU.. Jag får dampångest snart. Ogillar sura band som vägrar släppa skivor på spotify. Nästan så de borde bojkottas.. Men det är ju så JÄKLA BRA. Vill gråta!
-

Bruises

Imorse hade jag tänkt vakna klockan 8. Det visade sig att det inte var möjligt. Istället vaknade jag 09.40. Stressad så in i h-vete rusade jag upp för att sedan komma på att jag faktiskt var ledig idag. Gjorde ändå en stressad morgon och for iväg till polisen för att skaffa nytt pass. Blev mätt och fick veta att jag var hela två centimeter kortare än jag trodde att jag var och att jag fortfarande inte kan bli bra på kort. Skrev en slarvig namnteckning och betalade 350kr. Åkte sedan vidare till citymottagningen för vaccination. Eftersom min destination är obestämd blev jag ogillad av distriktsköterskan men vi kunde tillslut komma överens om att jag ska vaccineras för hepatit a och b samt tbc. Fick njuta av att kunna titta riktigt ordenligt på sprutan och hur min hud tänjdes ut av nålen. Sjuk fascination, jag vet. Fick betala 520kr men det kommer jag få tillbaka. Tack! Gick och socialiserade med Josephine och blev bara mer taggad på avresan. Köpte lunch med mamma och åkte hem för att äta. Skrev 40 instuderingsfrågor och har nu bara 190st kvar att svara på. Älskar inte projektledning.
-
Jag kände mig rätt nöjd när jag undvek en potentiell pinsam situation och kunde sedan resten av dagen vara sjukt nöjd över min omedvetna prestation. För övrigt så har jag bokat frisörtid, skrivit ilsket mail till mina volontärer och renskrivit informationsplanen. Nu ska jag äta plättar!
-

Somebody to love me

Här sitter jag och lyssnar på corona-musik och typ diggar det. Det händer sällan mina vänner. Nu var jag ju dock väldigt elak mot corona, men corona är sån här musik för mig. Det är så konstigt det här med radio/corona musik.. Jag kan oftast alla låtar och har hört dem flera gånger, jag tycker oftast inte illa om dem men jag kan i princip aldrig stå för att jag lyssnar på det. Mest för att jag faktiskt inte alls lyssnar på det. Men ibland så slinker det in en och en annan låt från radion. Men intelligensnivån i texterna är oftast så låga att det är det som gör att jag tröttnar. Beatet däremot är oftast störtskönt.
-
Igår på the voice blev Kents låt Utan dina andetag våldtagen. Jag ville gråta av ilska. Visste inte människan att det kanske är den finaste svenska kärlekslåten som någonsin skrivits?? Fyfan. Tur att hon åkte!
-
Sen på tal om radiomusik så upptäckte jag när jag lyssnade mig igenom Rihannas nya skiva att hon helt och hållet snott musiken från The xx´s låt Intro till hennes låt Drunk on love. Jag vill gråta! Jag skäms för The xx ifall de har godkänt slakten!!!
-
- Här om ni vill höra mästerverket i sitt original!

Your heart is an empty room

En grej som jag kan störa ihjäl mig på är när man av någon anledning cyklar där man "inte får" cykla, tex. för att det är en genväg eller för att det är det enda stället de har plogat, så kommer det alltid en sur jävla tant eller gubbe som på något sätt demonstrativt ska visa att här, här ska man INTE cykla. De kan ställa sig i vägen, sträcka ut en arm eller helt enkelt göra så man måste tvärbromsa och nästan köra in i dem. Vad tjänar de på det? Är det värt att nästan bli påcyklad bara för att bevisa nått som den personen som gör "felet" redan vet? Herregud sluta följa varje lilla miniregel. Det är bara irriterande. Lev livet och gå mot röd gubbe, inte vet jag!
-
Jag ska flytta från Sverige i April. Fuck yeah!

Holy Roller Novocaine

Jag vill ställa krav på mig själv så jag kan väcka den här bloggdvalan till något intressant. Bara lite i alla fall. Vad vill ni läsa om? Ni tappra få som fortfarande besöker mig? Ställ krav. Då funkar jag bäst!

Take it out on me

Igår åt jag middag hemma hos systeryster och Emelie. Vi lyssnade på p3 för spotify funkade inte men det gjorde inget för p3 ägde sönder. Sen idag när jag skulle lägga in ungefär alla låtar som spelats så sög dom. Typ alla låtar som spelats. Vad hände där?
-
Annars så såg vi på P.S i love you för kanske femte gången och åt B&J glass i mängder. Sen for jag hem vid halv ett och var mörkrädd och ensam. Fyfan för att vara mörkrädd. Min hjärna är kanske den mest ologiska i världshistorien. Det går inte att inte vara rädd. Lyssnade på James Blake och försökte att inte tänka på att en mördare var påväg in i huset för att skjuta ihjäl mig. Av någon anledning är jag mer rädd för att bli skjuten än för att bli t.ex. våldtagen eller misshandlad. När jag slutat vara rädd för mördare så blir jag rädd för the grudge-tjejen eller något annat overkligt som jag sett i någon skräckis jag blivit tvingad att se. Det där var en lögn, jag blir aldrig tvingad att se. Jag vill se, sen ångrar jag mig alltid i ungefär tre månader för att jag inte kan sova. Jag är ju för tusan 20 år. Borde sluta vara rädd.
-
- Bra skit

King of the world

Som vanligt öppnar jag blogg.se bara för att försöka tvinga fram ett inlägg. Det här är ganska konstigt. Att jag faktiskt måste tvinga fram ett inlägg när jag egentligen har ett mycket händelserikt liv just nu. Men det kanske beror på att jag sällan skriver om det som verkligen händer. Oftast är det bara en massa skitsnack om allt och inget.
-
Universitetet rullar på i alla fall. Har gått i snart två veckor och båda kurserna är uppe i full fart. Projektledningen känns roligare än engelska men det får gå det med. Fick betyg på grafisk form kursen igår så nu slipper jag oroa mig över det. Phew. Det dryga är att båda kurserna endast har eftermiddagsföreläsningar. Så jag är alltid ledig på förmiddagen men typ aldrig på eftermiddagen. Väldigt irriterande. Hade ju mycket hellre klivit upp tidigt för att sedan vara ledig resten av dagen. Nu blir jag lite handlingsförlamad och går bara runt och väntar på att klockan ska slå universitetstid.
-
Önskar att det inte va så förbannat kallt idag. Då hade jag kunnat ta mig en promenad i solskenet. I stället sitter jag inne och funderar på vad för vettiga saker jag ska hitta på innan jag ska dra mig mot uni. Kanske är en idé att läsa kurslitteraturen!
-
- Bra skit

RSS 2.0